Tillbaka till bloggen
Hästägare med skottkärra vid en gödselplatta på en svensk hästgård, med en häst i hagen intill.
15 november 2026
6 min lästid

Hästgödsel: hur planerar du lagring och hagmockning?

Av HästarTillSalu.ses redaktion

Hagmockning Jordbruksverket Hästgödsel Hästgård HästSverige
En fungerande gödselhantering börjar med gårdens förutsättningar. Så skiljer du svenska lagringskrav från praktiska råd och planerar mockning, utrymme och hämtning.

Planera hanteringen av hästgödsel genom att först klarlägga vilka förutsättningar som gäller för gården och sedan följa gödselns väg från box och hage till lagring och bortförsel. Utgå inte från grannens lösning. Jordbruksverkets informationssida skiljer mellan verksamhetstyp, djurenheter och geografiskt område. Bekräfta vad som gäller för just din gård med kommunen innan du ändrar lagringen. Källa: Jordbruksverket.

En extra häst är inte bara ytterligare en box att mocka. Den behöver också få plats i gårdens arbetsplan: vem kör undan gödseln, var läggs den och vad händer om hämtningen försenas? För en köpare eller stallägare är det användbara frågor redan innan inflyttningen.

Vilka svenska förutsättningar behöver du reda ut först?

Börja med verksamhetens klassificering, läget och antalet djurenheter, inte med att välja storlek på en gödselplatta. Jordbruksverket skriver att hästhållning inte automatiskt är ett jordbruksföretag och att jordbruksföretag omfattas av fler regler, exempelvis om lagringskapacitet. Myndigheten anger också att miljöbalkens allmänna hänsynsregler gäller för övriga verksamheter, exempelvis hästgårdar. Källa: Jordbruksverket.

Geografin spelar också roll. På samma informationssida förklarar Jordbruksverket att reglerna skiljer sig mellan nitratkänsliga områden och andra delar av Sverige. Myndigheten hänvisar till kartor för att kontrollera områdesgränser. Gissa därför inte utifrån länets namn eller hur en närliggande anläggning gör. Be kommunen hjälpa dig att reda ut förutsättningarna om de är oklara. Källa: Jordbruksverket.

Djurenheter är ett beräkningsbegrepp, inte ett allmänt ord för antalet djur i stallet en viss dag. Jordbruksverkets beskrivning utgår från genomsnittligt djurantal under ett år och anger en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder, som en djurenhet. Har gården flera djurslag behöver även det finnas med i underlaget. Källa: Jordbruksverket.

Informationssidan ger en ram för bedömningen, inte ett individuellt besked om din fastighet. Använd den för att ställa rätt frågor och be kommunen bekräfta vilka krav som gäller innan du beställer en anläggning.

Hur skiljer du lagringskrav från praktiska råd?

Skilj mellan sådant som myndigheten beskriver som krav och sådant som är rekommenderade arbetssätt. Tabellen nedan är ett förslag på arbetsunderlag inför kontakten med kommunen, inte en egen regelöversikt.

Fråga att reda ut Underlag att ta fram Praktiskt nästa steg
Hur klassificeras verksamheten? Beskrivning av djurhållning och markanvändning Be om besked för gårdens förutsättningar
Var ligger marken? Fastighetsbeteckning och karta Kontrollera områdesindelningen
Hur stor är djurhållningen? Djurantal över året och djurslag Kontrollera beräkningen av djurenheter
Hur fungerar lagringen? Mått, fotografier och beskrivning av vattenvägar Gå igenom lösningen med kommunen
Hur lämnar gödseln gården? Plan för hämtning eller annan hantering Utse ansvarig och reservkontakt

Jordbruksverket skriver att lagringsutrymmet ska vara utformat så att gödsel inte rinner av eller läcker till omgivningen. För vissa mindre jordbruksföretag beskriver sidan samtidigt undantag från generella regler om kapacitet och utformning, men betonar att lagringen ändå inte får orsaka skadlig förorening av yt- eller grundvatten. Kommunen kan ställa mer specifika krav med stöd av miljöbalken. Läs därför inte ”inga generella regler” som ”fritt att lägga gödseln var som helst”. Källa: Jordbruksverket.

En gödselplan är inte färdig förrän du vet vad som händer när den vanliga lösningen inte fungerar.

Det är artikelns praktiska grundtanke, inte ett myndighetscitat. En bra reservplan kan vara så enkel som en namngiven kontakt och en i förväg genomgången alternativ hantering.

Hur granskar du lagringen inför vintern?

Gå igenom hela arbetskedjan på plats och skriv ned var den kan stanna. Titta på vägen från stall till lagringsutrymme, hur utrymmet fylls och hur det ska tömmas. Be den som normalt sköter arbetet att visa momenten; en ritning säger inte allt om vardagen.

HästSverige rekommenderar att gödselplattan inte placeras nära sjö, vattendrag, dike, dricksvattentäkt eller brunn. Sidan beskriver också att lagringen ska förhindra läckage av gödsel och lakvatten, alltså vatten som passerat genom gödseln. Använd dessa råd som utgångspunkt för en genomgång av placeringen, men be kommunen bedöma den konkreta lösningen innan du bygger om. Källa: HästSverige.

Ett förslag till egen arbetslista:

  • Rita in stall, lagring, infart, diken och brunnar på samma skiss.
  • Anteckna vem som ansvarar för mockning, tömning och beställning av hämtning.
  • Bestäm hur ni upptäcker att utrymmet börjar bli fullt.
  • Kontrollera åtkomsten tillsammans med den som ska hämta gödseln.
  • Skriv ned vem ni kontaktar om hämtning eller utrustning fallerar.

Jordbruksverket framhåller att större lagringskapacitet än regelkraven kan behövas, exempelvis under år med mer regn eller när snön ligger kvar längre än normalt. Sidan rekommenderar också att beräkningarna ses över när förutsättningar som djurantal och foderstater ändras. En planerad utökning av stallet är därför ett bra tillfälle att granska underlaget på nytt. Källa: Jordbruksverket.

Varför behöver hagmockningen ingå i samma plan?

Därför att gödselhanteringen inte slutar vid stalldörren. HästSverige beskriver risk för näringsläckage när gödsel samlas i hagar nära diken, vattendrag eller låglänta områden och rekommenderar regelbunden mockning. Sidan pekar särskilt på vikten av att mocka före regn och snösmältning. Det är praktiska råd, inte en generell lagstadgad mockningskalender. Källa: HästSverige.

HästSverige tar också upp flyttbara utfodringsplatser, flera grindöppningar och rotation mellan hagar som sätt att fördela belastningen. För hårdgjorda ytor anger sidan att daglig mockning behövs för att de ska hålla över tid. En hårdgjord yta är alltså inte ett skäl att ta bort mockningen ur arbetsplanen. Källa: HästSverige.

Gör gärna ett provvarv med skottkärran innan du bestämmer rutinen. Vem kan utföra arbetet, vilken väg fungerar och var töms gödseln? Om du samtidigt granskar hästens utemiljö kan genomgången av ligghall och vinterhage ge ett kompletterande underlag.

Vad bör du fråga om när du väljer stallplats?

Be att få se hanteringen, inte bara höra att den är ordnad. Fråga hur arbetsuppgifterna fördelas, vem som beställer bortförsel och hur förändrat hästantal hanteras. Det är frågor om den tjänst du ska köpa och den vardag du ska delta i.

Skilj tydligt mellan verifierbart och bedömning. Utrymmets mått, ett hämtningsavtal och en nedskriven ansvarsfördelning går att kontrollera. Att utrymmet ”brukar räcka” är en erfarenhetsuppgift som behöver följdfrågor: med hur många hästar och under vilka förhållanden? Ta gärna med frågorna när du granskar inackorderingen före hästköpet.

Vanliga frågor om hästgödsel

Måste alla hästgårdar ha samma lagringskapacitet?

Nej, Jordbruksverkets informationssida skiljer mellan bland annat verksamhetstyp, djurenheter och geografiskt område. Kontrollera den egna gårdens förutsättningar med kommunen i stället för att använda en annan gårds lösning som facit. Källa: Jordbruksverket.

Är gödselplatta den enda lösningen?

Jordbruksverket nämner även container och annat lämpligt utrymme i sin information om mindre verksamheter. Det betyder inte att varje sådan lösning passar överallt; be kommunen bekräfta vad som krävs i ditt fall. Källa: Jordbruksverket.

Är hagmockning bara en fråga om ett prydligt stall?

Nej. HästSveriges råd kopplar regelbunden hagmockning till minskat näringsläckage och tar också upp minskat parasittryck. Se mockningen som en del av gårdens skötselplan, inte bara som städning. Källa: HästSverige.

Börja med en enkel skiss och en tydlig ansvarsfördelning. För fler underlag inför hästägandet kan du läsa våra guider om hästköp och hästhållning och använda dem som stöd för nästa stallbesök.